Amanda Jenssen, en katt, Youtube och dopamin

AMANDA + CHARLES = SANT

I chatten före Allsången sade Amanda Jenssen att hon funderade på att skaffa en katt, som skulle heta Charles. För några dagar sedan visade Amanda oss Charles, stadens stiligaste katt, på sin Bilddagbok. Hans syskon behöver också få ett hem, påpekar kattvännen Amanda. Det är bara att gratulera Amanda till att återigen få leva med katt! Kattvakter tycks inte saknas, så kattägandet kommer säkerligen att låta sig kombineras med turnéliv.

AMANDA PÅ SCANDINAVIUM OCH TEVE

På Youtube har det dykt upp en del nytt med Amanda Jenssen på senaste tiden. Här är det bästa, men kvaliteten varierar som vanligt:

Amanda Jenssen - Hallelujah [Inför en entusiastisk publik på Scandinavium]
http://www.youtube.com/watch?v=2YXBYZdrrHU

Amanda Jenssen - Do You love me [samma spelning]
http://www.youtube.com/watch?v=kIjmSBRsz6o

Amanda Jenssen på Eksjö stadsfest [for the sun]
http://www.youtube.com/watch?v=WMjmOLsi2XQ

Amanda Jenssen & Pär Wiksten [Ny låt blir till på teve - till bildspel]
http://www.youtube.com/watch?v=lDr0SpWbt98

Den här kanske också är ny för mig:
Amanda Jenssen Hallelujah LIVE
http://www.youtube.com/watch?v=uISvooqrzgQ

Lite OT: Yet another mini-Amanda:
http://www.youtube.com/watch?v=oSrQKIU5jis

Observera att juryn numera frågar på vilket sätt de sökande är annorlunda och unika. Jag undrar varför, he he.

Slutligen beskriver fler och fler de vanebildande Amanda-upplevelserna i termer av dopaminkickar. Kanske som en reaktion på allt tjat om att hårdrock skulle höja testestoronnivåerna (Vilket i så fall skulle få mycket speciella effekter på kvinnor...). Vad säger vetenskapen fysiologi om sambandet mellan lyckorus och dopamin?

DET ÄR NATURLIGT ATT VARA LYCKLIG 

  

Det finns inga "onaturliga" mekanismer i hjärnan, som droger skulle kunna utnyttja. Droger och läkemedel måste använda de naturliga mekanismer som evolutionen gett oss. Eftersom evolutionen premierar allt som leder till överlevnad, så har dessa mekanismer i princip hjälpt oss att överleva.  

  

När vi gjort något bra aktiveras hjärnans belöningssystem. Vi känner oss helt  enkelt glada och nöjda, eller lyckliga om man så vill. Man kan se detta som ett intelligent sätt att premiera beteende som leder till överlevnad. Vetenskapen tror inte på skapelse, utan på evolution. Det finns därför ingen intelligens bakom hur vi är konstruerade. Istället har slumpen gett vissa individer förmågan att belöna sig själva. De som kunde belöna sig själva vid beteende som stödde överlevnad överlevde och denna egenskap fördes vidare till kommande generationer. I praktiken fungerar det därför att se på belöningssystemet som om det vore designat av en intelligent konstruktör, även om det kommit till av en slump. 

  

Motivation är en annan livsnödvändig känsla. För att överleva måste vi känna oss motiverade att ta itu med utmaningar, lösa problem och öka våra chanser att överleva.  

  

I påfrestande situationer kan vi behöva lite naturlig dopning. Sådan dopning gör att vi inte känner tröttheten, att vi blir skärpta, att onödig information sorteras bort och att hela systemet varvar upp.  

  

Monoaminerna (och andra inblandade ämnen) gör att vi blir motiverade, skärpta och redo för prestation. När vi löst ett problem eller åstadkommit något viktigt blir vi belönade med känslor av lycka. Det normala är alltså att systemet hjälper oss att överleva. På köpet blir vi dessutom lyckliga! 

  

Andra djur tycks ha samma mekanismer. Det roligaste en katt vet är att jaga möss, eller leksaker som påminner om möss. Detta är så roligt att de jagar även om de är mätta. Att jaga är alltså ett nöje för en katt, inte bara något den gör för att få mat. Det är lätt att förstå att de katter som jagade mest hade störst chans att överleva och föra sina egenskaper vidare. 

  

Berusning är att "kortsluta" systemet och få de positiva känslorna utan att behöva åstadkomma något vettigt. Detta innebär både hot och möjligheter. Risken är att man flyr in i rusets värld och slutar göra sådant som behövs för överlevnaden. Möjligheterna ligger i att vi kan kompensera för brister i systemet, tex vid sjukdomar som depression. Det finns även en möjlighet att bli motiverade, pigga och lyckliga på ett sätt som gör oss mer effektiva, vilket skulle öka chansen för överlevnad.  

  

Stimulans, äventyr och prestationer är ett naturligt sätt att bli hög. Intressant är att de som varit tunga missbrukare saknar kickarna missbruket gav, om de blir fria från drogen. En man som slutat med heroin berättade för mig att han funnit ett alternativ i klättring. Att klättra osäkrad i stup och på klippor var ett sätt att leka med döden, precis som heroinmissbruket varit. Andra fd missbrukare berättar att de funnit naturliga kickar i att hoppa fallskärm. 

  

Det är alltså samma mekanismer i hjärnan som ger oss kickar, oavsett om dessa framkallas av droger eller av naturliga upplevelser. 


 CENTRALSTIMULERANDE MEDEL 

  

Man kan stimulera receptorerna på den postsynaptiska cellen och åstadkomma olika intressanta effekter. För att man ska känna psykisk effekt av en drog måste den påverka de delar av hjärnan, där processerna som ger de medvetna upplevelserna pågår. Centralstimulerande medel gör detta genom att dämpa återupptaget eller öka frisättningen av serotonin, noradrenalin och dopamin i synapserna. Ökad stimulering av receptorerna på den postsynaptiska cellen ger dessa effekter: 

  

Noradrenalin: Ökad vakenhet och fysisk uppvarvning. Påverkan på hjärta och andning, blekhet, stora pupiller. 

  

Dopamin: Eufori, minskad hunger, hyperaktivitet, ökad sexdrift.  

  

Serotonin: Förändrad verklighetsupplevelse, i höga doser hallucinationer.  


Om för lite serotonin gör oss deprimerade, så ger för mycket serotonin hallucinationer. Ett sådant rus kan framkallas med drogen ecstasy, som ökar frisättningen av serotonin. Observera att SSRI-preparat inte ger denna effekt. Om en frisk människa tar dem händer ingenting, eftersom de inte höjer serotoninnivån över normalvärdet. Ecstasy kan inte användas medicinskt, eftersom drogen har allvarliga biverkningar. Serotoninsystemet kan skadas, med personlighetsförändringar som följd. (Det står i min fysiologibok, men en del forskare ifrågasätter den risken.)

  

För lite noradrenalin gör oss trötta. De som mår dåligt när de vaknar har ofta för låga nivåer av noradrenalin. För mycket noradrenalin ger hjärtklappning, darrningar, oro och ångestattacker, något inbitna kaffemissbrukare känner igen. Paradoxalt nog kan även för låga nivåer av noradrenalin ge ångest.

  

Dopamin styr kroppens fantastiska förmåga att belöna sig själv när den gjort något bra. För mycket dopamin gör oss dock psykotiska eller schizofrena. I filmen Awakening visar Robert de Niro på sitt fantastiska sätt hur olika nivåer av dopamin påverkar patienten.

För lite dopamin motsvarar bieffekterna hos antipsykosmedicin, håglöshet, slöhet och en obehaglig dämpning. Även parkinsons sjukdom beror på för lite dopamin. En del äldre medel mot åksjuka (Amosyt) gav liknande biverkningar som antipsykosmedicin/neuroleptika. De första antipsykosmedicinerna (Hibernal) hade så allvarliga biverkningar att de marknadsfördes som kemisk lobotomering! Nyligen avslöjades att gamla. dementa patienter drogas med antipsykosmedicin, för att bli kemiskt lobotomerade och lätthanterliga.

    

ALKOHOL 

  

Alkohol gör cellerna mindre känsliga för stimulering och är alltså dämpande. Att hämningarna släpper beror på att de delar av hjärnbarken där dessa sitter bedövas först. Alla vet att man blir "glad", får eufori, av alkohol. Detta beror på att alkohol höjer nivån av dopamin, om man håller sig till måttliga mängder. 

  

OCH SLUTLIGEN

...kan jag inte undanhålla mina läsare Den Amandofile Riksnördens slogan, om ni skulle ha missat den:

AMANDA JENSSEN - MÄNSKLIGHETENS PERSONBÄSTA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0