Den nyfikna nobelpristagaren

Vad är det som är typiskt för nobelpristagare och andra stora forskare? Jo, det är något som kallas The Beginners Mind. Den som specialiserat sig på forskning inom ett ämne är allt annat än nybörjare. Ändå måste man kunna behålla nybörjarens nyfikenhet, för att bli bäst i världen. Motsatsen är det som kallas ömentalitet: -Vi vet redan allt vi behöver veta.

Vad är egentligen kunskap? Kunskap är inte information. Idag har alla för mycket information och ännu mer information är snarast fördummande. Information finns på nätet. Kunskap struktureras i medvetandet. Rent konkret innebär kunskapens strukturering i medvetandet att det skapas nya associationer, kopplingar mellan gammal och ny information. Fysiskt uppstår dessa kopplingar när det växer ut nya nervtrådar mellan hjärncellerna. Tillgång till information har alla i överflöd och information i sig är helt värdelös. Den tar bara upp minneskapacitet i datorn eller plats i bokhyllan. I samma ögonblick som ny information kopplas till gammal kunskap i vårt medvetande förvandlas den till ny kunskap. Den hjälper oss då att förstå livet, döden, konsten, oss själva och andra människor. Detta är lärande.


Att plugga in saker utantill till en tenta ger snarare mer information än mer kunskap. Kunskap skapas när det görs associationer, det är då nya nervtrådar växer ut. Vi kanske tänker: Aha! Hjärncellerna är som en massa blogginlägg, som länkar till andra blogginlägg! Då kopplar vi ny kunskap (om hjärnceller) till gammal kunskap (om bloggar) och det växer ut en nervtråd från den nya informationen till kunskap vi redan har. På detta underbara sätt struktureras kunskapen i medvetandet.

Vetenskap är att öka sitt vetande. Veta kommer av sanskritordet veda, som betyder kunskap eller vetenskap.  Från början var kunskap, vetenskap och religion samma sak. Detta gällde det äldsta shamanistiska samhället, den vediska kulturen och det medeltida Sverige. Shamanens kunskap var helig, de vediska läroböckerna i medicin räknas som heliga skrifter inom hinduismen och kyrkans uppfattning om tex astronomi var inget man ostraffat ifrågasatte under medeltiden.


Vårt samhälle är sekulariserat och modernt. Vi avfärdar myter, heliga skrifter och religiösa dogmer som vidskepelse. Detta innebär inte att tron trängts ut av vetande, bara att vi tror på nya saker. Detta blir särskilt tydligt när det gäller hälsa. Den gamla dualismen (klyvningen) mellan kropp och själ har ersatts av populära uppfattningar om kroppen och knoppen. Förr ansågs själen gudomlig och kroppen syndig. Nu är kroppen gudomlig och intellektet trist och tråkigt. Rent intuitivt vill vi tro att intuitionen är mer pålitlig än förnuftet. Därför säger dagens hälsoprofeter och egocoacher att vi ska vara mer i kroppen och mindre i huvudet, vilket är ett ganska obegripligt råd. Hjärnan är en del av kroppen och våra medvetna upplevelser är hjärnans tolkning av processer i hela kroppen, inklusive hjärnan själv.


Vad de egentligen menar är troligen att vi ska lyssna mer på känsla och intuition, som i den moderna mytologin kopplats till kroppen exklusive huvudet. Att vi ska använda huvudet mindre betyder förmodligen att vi ska använda förnuft, logik och medvetna resonemang mindre. Nu uppstår ju både intuition och känslor i huvudet, men bilden med kroppen och knoppen måste vara pedagogisk, eftersom den används så mycket.


Nästa fråga är då om det är lämpligt att ersätta intellektuell kunskap och sunt förnuft med magkänsla och intuition. Vad säger historien om det osunda förnuftets effekter? Vissa saker känns bra intuitivt, som att få den man älskar eller hitta enkla lösningar på svåra problem. Är det något fel på detta?


Att gifta sig på grund av romantisk kärlek eller förälskelse känns helt rätt. Som bekant spricker många sådana äktenskap när förälskelsens låga slocknar. Det betyder inte att resonemangsäktenskap är bättre, men i stora delar av världen anser man det. De som paras ihop av föräldrarna utvecklar med tiden en djup vänskap, säger förespråkarna. Vi är skeptiska.


FÖRDUMMANDE TÄNKANDE


En sak som alltid känns väldigt bra är att utse syndabockar. Detta är ett grundläggande beteende hos oss människor. Att ge gruppens avvikare skulden för allt negativt som händer innebär många fördelar för mobbarna. I det traditionella samhället var det nytänkare som mobbades, den som sade att jorden rörde sig kunde med lite otur bli bränd på bål. I det moderna samhället kunde man bränna syndabockar i större skala, med hjälp av högeffektiva förbränningsugnar. I det nyliberala, senmoderna samhället mobbas avvikare också, både av överheten och pöbeln. Inte sällan är det de drabbade själva, som får skulden för hela samhällets problem. Att angripa utanförstående och maktlösa, som saknar röst i media, är praktiskt och riskfritt. Allra ofarligast att ge sig på är de psykiskt sjuka och mycket riktigt kräver både allmänhet och politiker hårdare tag mot de psyksjuka.


När det uppstår ett problem vill man ha en snabb fix, som känns bra. En sådan handling kan vara rituell eller symbolisk. En rituell handling innebär att den som utför densamma återfår känslan av kontroll. Om det tex blir problem med ledarskapet på en arbetsplats, så kallas den rituella handlingen omorganisation. I praktiken innebär den ofta att fungerande team slås sönder och problemen ökar, men den som ansvarar för organisationen har visat handlingskraft och känner sig nöjd - det känns rätt.


Ibland handlar symboliska åtgärder tom om symboler. Ena året är det förbud mot hakkors, nästa år förbud mot slöjor, som ska lösa alla problem. Några fundamentalistiska skolflickor eller en liten grupp berusade slagskämpar tillhör det senmoderna samhällets förlorare. (Men de tar detta som en komplimang, eftersom de inte vill vara en del av mainstreamkulturen.) Deras ekonomiska och politiska inflytande är minimalt. Rent logiskt är de orimliga syndabockar för de problem mångkultur, marginalisering, utanförskap och utslagning medför. Intuitivt känns de som bra syndabockar och deras avvikande klädsel är en perfekt måltavla för symboliska handlingar.


Symboliska strukturer och handlingar passar bra i en värld där synligheten i den virtuella världen blir viktigare och viktigare. Grandiosa handlingsplaner, målsättningar, uttalanden och fasader känns bra och ger en illusion av att man åstadkommer något. Handlingsplanen är en paradox. det låter som om den vore förknippad med handling, men egentligen innebär den bara att man prioriterar symboliska strukturer, istället för att göra något åt det verkliga problemet.  


ATT TÄNKA MED HJÄRTAT


Allt detta betyder inte att intiuition alltid är dålig, eller att förnuft alltid är bra. Den som vill kan hitta otaliga exempel på när logiska resonemang lett helt fel. Rent logiskt kan det vara helt rätt att inte hjälpa andra, att avliva gamla och sjuka eller att äta upp sin hund när man tröttnat på den. Att då tänka med hjärtat, att använda etik och filosofi, gör att världen på sikt blir en mänskligare och bättre plats för alla. Man vill vara lite kärleksfull och i längden tjänar alla på detta. Om alla vill ha och ingen vill ge, så får ingen någonting. Om vi hjälper andra utan att tjäna på det, så kanske vi själva får hjälp den dag vi behöver det.


I vårt samhälle blir ekonomi, grandiositet och personlig framgång viktigare än gamla begrepp som solidaritet, gemenskap och vänskap. Just därför behöver vi mer än någonsin tänka med hjärtat. Någon har sagt att det är mer andligt utvecklande att hjälpa en sjuk granne handla mat, än att sitta och meditera en timme. På sikt tjänar alltså både grannen och ens andliga utveckling på att man viker ihop yogamattan och går och handlar istället. Förutom bra karma kanske man själv får hjälp den dag man är sjuk och hjälplös. Hjärtlösa, manipulativa egoister och narcissister kan vara extremt framgångsrika och beundrade under en period. Frågan är om de verkligen brukar bli särskilt friska eller lyckliga i det långa loppet.


THE BEGINNERS MIND OCH ÖMENTALITET


The Beginners Mind är en hunger efter kunskap. Att få ny kunskap ger hjärnan kickar, precis som mat, godis, brännvin och knark. Ett viktigt sätt att få ny kunskap är att lära sig av andra. Paradoxalt nog har forskare och nobelpristagare kvar denna nybörjarens längtan att lära sig mer och mer.


Motsatsen till The Beginners Mind är ömentalitet. För att överleva på en liten och isolerad ö måste man arbeta hårt, vara något av en tusenkonstnär och anpassa sig till gruppens normer. Detta skapar en speciell syn på kunskap. Ömentalitet är att kunna och veta bäst, att klara sig själv. Man kan redan allt man  behöver kunna och är totalt ointresserad av att försöka lära sig något av andra. Framförallt ska det inte komma någon utifrån och tro att han eller hon vet något.


(Jag har för säkerhets skull frågat några som bor på små öar och de säger: Exakt så är det på vår ö! Hur kunde du veta det?)

1. KUNSKAPSFÖRAKT: JAG VET REDAN ALLT JAG BEHÖVER VETA


Somliga fnyser föraktfullt åt alla försök att ta reda på hur saker egentligen fungerar. Vetenskapen ändrar sig hela tiden och olika forskare säger olika saker. Jag har inte motionerat i hela mitt liv och ingen förmyndarstyrelse ska komma och säga åt mig att jag måste gå sex till åtta steg om dagen! Varje människa är unik och alla mår inte bra av motion!


Vi vet idag att det inte är så. Det är bra för alla att röra lite på sig och därför går myndigheterna ut med råd om fysisk rörelse, för att motverka onödigt lidande i form av sjukdom, åldrande och död. Mer sofistikerade sätt att avfärda kunskapssökande är konstruktivism, relativism och nihilism.


2. KONSTRUKTIVISM: ALLT ÄR EGENTLIGEN INBILLNING


Konstruktivism kan vara ett mycket givande vetenskapligt perspektiv, för att förstå sambandet mellan individ och samhälle. En extrem form av konstruktivism säger däremot att vetenskapliga fakta i själva verket bara är sociala konstruktioner, något alla inbillar sig.


Idag är det ganska vanligt att säga att genus (kön) bara är en social konstruktion, egentligen finns det varken kvinnor eller män. Att mycket av det vi kallar kvinnligt och manligt är sociala konstruktioner stämmer säkert, liksom att synen på vad som är kvinnligt och manligt hela tiden ändras. Just därför är det extra intressant att undersöka tex varför vissa stressrelaterade sjukdomar drabbar kvinnor och män i olika grad. Även om kvinnorollen är konstruerad, så kan den vara både nyttig och skadlig. Om den innebär att kvinnorna röker och dricker mindre är den nyttig, om den innebär högre prestationskrav på fritiden blir den i längden skadlig.


Andra menar att galenskap, psykisk sjukdom, egentligen inte existerar, den är bara en social konstruktion. Somliga menar tom att de sinnessjuka är de enda verkligt  friska. Sedan tusentals år har galenskap funnits och dokumenterats, så i motsats till elallergi kan den inte vara något nytt påfund. Argumentet blir då att man hela tiden omvärderat synen på galenskap. En verklig sjukdom kan inte ändras, men det kan en social konstruktion. Alltså är galenskap ingen verklig sjukdom. Detta är ett logiskt  misstag. Det är synen på sjukdomen, inte sjukdomen i sig, som förändrats. Att vetenskapen lär sig mer och omvärderar sin uppfattning betyder inte nödvändigtvis att saken den ändrar uppfattning om är overklig. Detta gäller både begreppet kvinna och begreppet galenskap.


En del sjukdomar har under åren förpassats till psykiatrins skräpkammare: Demonbesatthet, onanism, sodomi och frigiditet. Detta visar i själva verket vetenskapens styrka: När man får övertygande bevis om något ändrar man uppfattning. Skolmedicinen har ju tex tagit till sig vissa örtmediciner, akupunktur, hypnos, avslappning, hälsokost och annat som visat sig fungera.


3. RELATIVISM: ALLT ÄR EGENTLIGEN LIKA BRA


Riksskeptikern Olav Hammar (som även är skeptisk till skeptiker) har sagt att alla religioner inte alls är likadana i grund och botten. Det är stor skillnad på "du ska vara medkännande och älska din fiende" och "du ska döda din fiende, slita ut hans hjärta och lägga det på ett offeraltare". Anledningen till att många tror att alla religioner egentligen är likadana, är att det känns intuitivt rätt - kort sagt vanligt önsketänkande. Allt är inte lika bra. Det finns tex övertygande bevis för att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. När vi ser tvåloperor om olyckliga rika familjer och läser om folk som säger att sjukdomen gjort deras liv bättre, då tror vi på detta för att vi så gärna vill tro.


Kunskapsrelativism säger "det är sant för dig om du tror på det". Detta är en självmotsägelse. Kunskapsrelativismen förutsätter ju att själva kunskapsrelativismen alltid är sann, oavsett om man tror på den eller inte.

4. NIHILISM: INGENTING SPELAR NÅGON ROLL


Detta påstående är orimligt, för om det vore sant skulle nihilismen spela roll och då fanns det något som spelade roll.

Ytterligare en utväg skulle kunna vara fatalism: Allt är ändå förutbestämt, jag behöver inte lära mig något eller göra något. Ja, men det kan ju vara förutbestämt att man ska lära sig något. Om man då inte gör det bryter man mot sitt öde. Däremot kan fatalismen ge sinnesro om man missat en tenta: -Det var inte meningen att jag skulle klara den här löjliga tentan.


SENS MORAL


Det finns alltså inget skäl att inte lära sig mer. Hjärnan kan inte heller bli full eller överbelastad. Kunskap lagras inte i fack, som kan bli fulla. Ny kunskap lagras genom att det växer ut nervtrådar (axoner) mellan hjärncellerna. Ju fler trådar, desto lättare att lägga in ännu mer kunskap, eftersom kunskap läggs in som associationer eller kopplingar till befintliga kunskaper/trådar. Ju mer man kan, desto lättare att lära sig mer.

MYCKET SNACK OCH LITE VERKSTAD

Snacka går ju. För att inte bara snacka, så startade jag en ny blogg häromdagen. Där skriver jag om olika ämnen, för att lära mig mer och behålla min barnsliga nyfikenhet på livet.

Krooks Krumelurer
http://krookskrumelurer.blogspot.com/


Kommentarer
Postat av: Sasty

Hej där Krook! Long time no inlägg. Du har väl inte tänkt lämnat oss amandofiler utan vår professor i amandologi?

2008-10-16 @ 01:25:38
Postat av: Emmy

Krook, var håller du hus? Oron tilltar. Hoppas att allt är som det ska med dig.

2008-10-21 @ 00:53:07
URL: http://emiliekilstrom.blogg.se/
Postat av: Roger Krook

Sasty & Emmy: Tack för er omtanke! Jag har skadat foten och varit ganska hjälplös ett tag. Nu kan jag gå igen och börja leva normalt, vilket framförallt innebär att skriva amandofila inlägg. För att citera Johnny Rotten: Jag är tillbaka, värre än någonsin! ;)

2008-10-22 @ 15:20:16
Postat av: sasty

åh Krook, så härligt att ha dig tillbaka! Emmy, Ellen och jag fick nu glädjefnatt på bussen till Robins-inspelningen. En redan lovande kväll blev just en toppenkväll.

2008-10-22 @ 18:15:13
Postat av: Roger Krook

Sasty: Tack! Med sådana läsare blir man maximalt inspirerad att skriva! :)

2008-10-22 @ 19:27:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0